För studiegrupper och andra intresserade har vi börjat skapa denna lista med ord och begrepp som du oundvikligen stöter på i Jerusalem, och i Israel och de palestinska områdena.

A

Abrahamitiska religioner | Judaism, kristendom och islam är tre monoteistiska traditioner som härleder sitt ursprung till patriarken Abraham, judarna och kristna via Isak, Abrahams son med Sarai, och muslimerna via Ismael, hans son med Hagar.

Al Nakba | (arabiska ”katastrof”), det begrepp som palestinier använder för att beskriva vad som hände under kriget 1948, då många tvingades fly från sina hem, över fyrahundra byar förstördes och staten Israel deklarerades.

Al Quds | Jerusalem på arabiska, en helig stad för judar, kristna och muslimer. När det var en romersk stad var namnet Aelia Capitolina.

Aliyah | ”uppgång” (hebr), det vill säga till Jerusalem. Ordet används om att invandra till Israel.

Arabiska israeler | (eller ”israeliska araber”) är ett begrepp som används om palestinier med israeliskt medborgarskap. I dag är det cirka 20 % av befolkningen i Israel, alltså cirka 1,5 miljoner.

Askenaser | en av den europeiska judenhetens grenar som idag utgör en grupp i Israel. Den gren som kommer från Spanien, Nordafrika och Asien kallas för sefarder.

B

Beit/bet | den andra bokstaven i det hebreiska alfabetet heter ”beit/bet” och betyder ”hus”. Bokstaven betecknar även siffran 2. Många platser i det heliga landet börjar med ”beit/bet”, till exempel Beit Sahour och Betlehem.

Balfourdeklarationen | ett brev skrivet den 2 november 1917 av den brittiske utrikesministern Arthur James Balfour. Brevet betygar judenheten att den brittiska regeringen såg "med gillande på upprättandet av ett nationellt hem i Palestina för det judiska folket". Men det sägs också att "intet skulle göras som kunde inverka ofördelaktigt på de medborgerliga och religiösa rättigheterna för de icke-judiska samhällena i Palestina". Deklarationen blev ett politiskt program under de år då Palestina styrdes av britterna.

Bosättning | en judisk koloni på Västbanken och i Gazaremsan (inkl östra Jerusalem). Enligt FN:s organ OCHA finns det för närvarande 149 sådana bosättningar. Antalet bosättare är omkring 260 000 på Västbanken och i östra Jerusalem cirka 200 000. Mindre nya bosättningar – ofta på en kulle – kallas för ”utposter” (outposts).

Brittiskt mandat | Den 9 december 1917, i slutskedet av första världskriget, erövrade britterna Palestina från de dåvarande turkiska härskarna. De brittiska trupperna hade stöd av arabiska nationalister. Områdets framtid avgjordes vid fredsförhandlingarna efter världskriget. I juli 1920 blev Palestina ett brittiskt mandat under Nationernas Förbund fram till år 1948. Under den brittiska administrationen byggde judarna upp sitt nationella hem. På grund av förföljelser i Europa och den framväxande sionismen ökade invandringen av judar till Palestina markant. Den arabiska reaktionen mot detta folkhemsprojekt var negativ. Efter en arabisk revolt 1936 kom en stor del av Palestina under arabisk kontroll, men revolten slogs två år senare ner av brittisk militär och britterna började begränsa den judiska invandringen.

By pass roads | Ett nätverk av vägar som efter Osloavtalet 1993 byggs för israeliska bosättare på Västbanken. Den lokala palestinska befolkningen har inte tillträde till dessa vägar. Dessutom isolerar de palestinska byar från varandra.

C

Cænaculum | (latin för matsal) utpekas som övre salen, där Jesus åt sin sista måltid och där pingstens händelse ägde rum. Salen ligger på Sions berg. Den syrisk ortodoxa kyrkan hävdar att den rätta platsen finns i S:t Markuskyrkan.

Camp David avtalen | gav riktlinjer för fred i Mellanöstern. Avtalen slöts efter två veckors hemliga förhandlingar i september 1978 mellan Egyptens president Anwar as-Sadat och Israels premiärminister Menachem Begin under president Jimmy Carters aktiva medverkan. Fred mellan Egypten och Israel slöts i enlighet med avtalen 1979, men den palestinska frågan har förblivit olöst.

Cardo Maximus | var huvudgatan i många städer i romarriket, också i Jerusalem. Gatan gick i syd-nordlig riktning, var 12,5 bred med pelarrad på varje sida och fem meter breda trottoarer. I de judiska kvarteren i gamla stan har man grävt fram en del av cardot under den bysantinska tiden.

Checkpoint | är israeliska spärrar vid övergångar till ockuperade områden eller inom dessa områden. Var och en som vill passera måste kunna visa upp giltiga handlingar. Läs mer på www.ochaopt.org

Citadellet | ligger mitt emot SCSC och var en gång i tiden Jerusalems försvar mot väst, populärt kallat Davids torn. Under den ottomanska perioden (1517-1917) byggdes huset, där SCSC finns, som bostad åt befälhavaren. I citadellet finns i dag ett museum för judisk historia.

Corpus separatum | betecknar den speciella status som Jerusalem skulle ha enligt FN:s resolution 181 från 1947. Resolutionen anger geografiska gränser och ett särskilt internationellt styre administrerat av FN.

D

Damaskusporten | är en av de åtta portarna in till gamla stan i Jerusalem. Den har sitt namn av att vägen till Damaskus utgick härifrån. Liksom de flesta av dagens portar byggdes den av sultanen Suleiman den store omkring år 1536. Ovanför porten står den islamska trosbekännelsen "Ingen gud utom Gud, Muhammed är Guds Sändebud".

Davids stad | Kung David gjorde på 1000 f Kr det jevusitiska fästet Jerusalem till sin huvudstad ­– ”Davids stad” (2 Sam 5:9). Den staden byggdes på bergets södra utlöpare (Ophelkullen), som numera ligger utanför stadsmuren i det palestinska området Silwan (namnet anknyter till Shiloadammen). I området pågår idag omfattande arkeologiska utgrävningar som också har politiska förtecken.

Deheishe flyktingläger | byggdes söder om Betlehem 1949–1950 på vägen till Hebron. De första flyktingarna kom från 30 byar väster om Jerusalem. Många flydde 1967 till Jordanien och andra länder. Idag har Deheishe cirka 10 000 innevånare på knappt en kvadratkilometer. Sammanlagt bor cirka 125 000 i olika läger på Västbanken och försörjs av FN-organet UNWRA. Den palestinska flyktingfrågan är mycket känslig i fredsförhandlingarna.

Diaspora | (grek. ”utspridning”) kallas förhållandet att en religiös grupp lever utanför sitt ursprungsområde. Judarna räknar sin diaspora (hebr. galut) från år 70, då Jerusalem förstördes av romarna. Även i denna förskingring bevarade många judar sin religion och betraktade det heliga landet som sitt riktiga hemland. Begreppet diaspora används idag även om palestinier som tvingats leva i exil sedan staten Israel bildades 1948.

Dome of the Rock | klippmoskén, byggdes 687–691 på tempelberget (Haram al-Sharif) till minne av profeten Muhammeds himmelsfärd. Enligt traditionen skedde det på den plats där Abraham var beredd att ge sin son som offer till Gud (Ismael enligt islam, Isak enligt judendom och kristendom, 1 Mos 22). Moskén med den gyllene kupolen betraktas som ett av den islamiska arkitekturens främsta byggnadsverk. Själva klippan går i dagen inuti byggnaden, rakt under kupolen.

E

Ekonomisk fred | Israels nya högerregering, under ledning av Benjamin Netanyahu, driver i Israel-Palestina frågan om en linje som kallas ”ekonomisk fred”. Man vill inrätta en ny myndighet för främjandet av ekonomisk utveckling och tillväxt på de palestinska områdena. Idén bygger på att fred är en följd av materiell tillfredsställdhet, något som nu saknas när den palestinska ekonomin är i djup kris. Kritiker på båda sidor menar att ”ekonomisk fred” inte får ersätta konkreta politiska lösningar.

Elul | Den sista månaden i det judiska året. Elul infaller i augusti och september och präglas av förberedelser för några av de främsta helgerna i den judiska festkalendern – det judiska nyåret (rosh hashana), som i år (2009) infaller den 29 september. Tio dagar senare firas försoningsdagen (yom kippur).

Eretz Yisra’el | (hebr. landet Israel) är åde ett religiöst och ett politiskt begrepp om utgår från löftet till Abraham och hans efterkommande, se 1 Mos 15:13–21. De exakta gränserna för vad Eretz omfattar skiftar dock i Bibeln. Religiöst handlar begreppet om inom vilket område vissa bud gäller, till exempel bud om jordbruk och helgdagar. I den aktuella Israel-Palestina-frågan används begreppet politiskt på många olika sätt, till exempel finns det vissa strömningar som har Eretz Yisrae’el som en vision för fortsatt expansion av staten Israel.

Etiopiska kristna och etiopiska judar | Munkar och nunnor i den etiopiskortodoxa kyrkan har i mer än 1500 år utgjort den enda närvaron av svarta kristna i Gravkyrkan i Jerusalem. Deras kloster heter Deir al-Sultan och finns på kyrkans tak. Den etiopisk-ortodoxa kyrkan, med 25 miljoner medlemmar, är näst den ryska kyrkan, den största ortodoxa kyrkan i världen. Deras gudstjänstliv uppvisar gammaltestamentliga och judiska inflytanden som går tillbaka till förkristen judisk närvaro i Etiopien. Det finns även cirka 120.000 etiopiska judar i Israel. Genom sin svarta hudfärg skiljer de sig från andra judiska invandrare. De kommer från en liten folkgrupp (falasha) i bergsprovinsen Gonder i nordvästra Etiopien som omfattat judendomen sedan 300-talet. År 1975 deklarerade Israel att falasha hade rätt till israeliskt medborgarskap.

F

Falafel | Populär maträtt i hela Mellanöstern. Kikärtsbollar som man äter med diverse tillbehör som humus och sallad, ofta i pitabröd. Ingår också ofta i Meze, Mellanösterns svar på det svenska smörgåsbordet. Troligt ursprung Egypten.

 Fatah | al Fata (arabiska ”erövring”), en palestinsk organisation som bildades 1959 av bland andra Yasir Arafat. Målet var att befria hela Palestina genom väpnad kamp mot Israel från grannländerna. Organisationen fördrevs successivt från dessa områden och målsättningen modifierades. År 1989 valdes Arafat till ordförande, och sedan 1990-talet har den varit huvudpart i förhandlingarna med Israel. Fatah fick från 1994 huvudinflytande i Gaza och på Västbanken, men kritik mot styret ledde till förlust i det palestinska valet 2006 och framgång för Hamasrörelsen.

 Fassouta | Det finns cirka femtio arabiska byar i Galileen. En av dem är Fassouta, knappt fyra kilometer från gränsen till Libanon. De flesta kristna i den byn är grekiska katoliker, så kallade melkiter.

 Fatimas hand | (även kallad hamsa) är en handliknande symbol med fem fingrar som representerar ”islams fem pelare” (bönen, fastan, trosbekännelsen, vallfärden och allmosan). Fatima var profeten Muhammeds yngsta dotter. Symbolen förekommer i Mellanöstern på dörrposter, som amulett och smycke och den anses skydda mot onda krafter och ge tur och lycka. Även i judisk kultur förekommer denna symbol, ibland kallad Mirjams hand och då står de fem fingrarna för de fem Moseböckerna.

 Festrulle | En bokrulle med heliga texter kallas inom judendomen för festrulle (megillah), till exempel Esters bok som läses under Purimfesten. Till vardags betyder uttrycket ”hela festrullen” (kol megillah) rubb och stubb, hela baletten.

G

G-d | (svensk/engelsk omskrivning av det judiska gudsnamnet) . För israeliternai det gamla Israel var gudsnamnet för heligt för att uttalas. I stället sa man adonaj (”Herren”) eller skrev man JHVH men med vokaltecken från adonaj, vilket skapade ett egentligen omöjligt ord: Jehovah. I praktiken läser alla judar adonaj. Kristna som inte kände till denna tradition har sedan 1500-talet läst det hopfogade ordet som Jehova.

 Goj | pluralis gojim (hebreiska, ”folk”’, ”nation”), en judisk term som i Bibeln betecknar både ett folk vilket som helst och icke-judiska folk (”hedningar”). I nutiden används ordet judar emellan både om enskilda, icke-judiska personer och om icke-judar i allmänhet. Ordet har ibland en förringande betydelse eller en övertygelse om att gojim är fientligt inställda till det judiska folket.

 Golan | (uttalas julan på arabiska) en bergsplatå öster om Kinneretsjön och söder om Hermonberget. Majoriteten av befolkningen är druser. Området har ett viktigt militärstrategiskt läge och blev under sexdagarskriget 1967 ockuperat av Israel, som 1981 också indirekt annekterade området. Syrien kräver att Israel lämnar tillbaka Golan. Byn Majdal Shams i norra Golan är känd för sina äpplen och körsbär.

 Golgota | (arameiska Gulgolta, ”Skallen”), romersk avrättningsplats där Jesus blev korsfäst (Matt. 27:33 par). Kullen låg alldeles utanför det dåvarande Jerusalem. Den heliga gravens kyrka (Holy Sepulchre) i Jerusalem skall vara byggd på platsen för denna händelse. Denna plats verkar mer sannolik än andra ställen som har föreslagits, t ex Gordons Golgata, även kallad Trädgårdsgraven.

 Gröna linjen | benämning på demarkationslinjen mellan Israel och Jordanien (1948–1950) upprättad 1948. Den upphörde i praktiken att gälla 1967 efter Israels ockupation av Västbanken i sexdagarskriget. Gröna linjen är också den ungefärliga sträckningen av separationsbarriären/ muren, som nu byggts mellan Israel och Västbanken – med undantag för Jerusalemområdet.

H

Haganah | (hebreiska ”försvar”), en underjordisk judisk militär organisation som bildades 1921 under det brittiska  mandatet, under befäl av bland andra David Ben-Gurion. Haganah stred både mot brittiska och mot palestinska styrkor, och uppgick vid staten Israels grundande i den israeliska armén där Haganah kom att utgöra kärnan. Större delen av de judiska soldater som utkämpade 1948 års krig tillhörde Haganah. 

Hajj | pilgrimsfärden till Mecka, en av islams fem pelare och ett måste för alla muslimer som är fysiskt kapabla att genomföra den. En person som har gjort denna färd kallas därefter för hajji.

Hamas | förkortning av islamiska motståndsrörelsen, bildades 1987 under den första intifadan som en förgrening av det egyptiska Muslimska brödraskapet. Mest känd som militär organisation och ansvarig för en serie självmordsattentat, men är också ett politiskt parti (som vann valen till det palestinska parlamentet 2006) och en social hjälporganisation. Styr idag Gaza.

Hatikvah | (hebreiska ”Hoppet”) Israels nationalsång. Texten, som handlar om det judiska folkets längtan efter sitt hemland, skrevs av Naftali Herz Imber. Idag används bara den första av ett flertal verser. Musiken skrevs av Samuel Cohen. Hatikvahs ställning som nationalsång var länge informell, men 2004 fastslogs den i lag.

Hebron | (arabiska al-Khalil) en gammal stad på Västbanken, ca 35 km söder om Jerusalem, ett handels- och jordbrukscentrum. Hebron är känt som Abrahams stad och den är helig för både judar och muslimer. Islam har i Hebron sitt starkaste fäste på Västbanken. Den israeliska armén beskyddar enklaver med judisk befolkning i staden.

Hoummos | den klassiska kikärtsröran i Mellanöstern. Rätteligen ska den innehålla tehina, sesampasta.

Hospice | (av latinets hospitum, gästhus) kyrklig institution för omhändertagande av fattiga, sjuka och resande, inte minst pilgrimer. I Jerusalem finns exempelvis Austrian Hospice (Österreichiches Hospiz zur heiligen Familie) och Johanniter-Hospiz.

I

Ikonostas | en vägg av ikoner mellan församlingens del och altardelen i en ortodox kyrka, som snarare än att fungera avskiljande symboliserar mötet mellan himmel och jord.

Imam | ”den som står framför”, andlig ledare inom islam. Inom sunniislam är imamen den som leder den gemensamma bönen i moskén och predikar. Den shiamuslimska definitionen är mer specifik: en imam har en särskild kallelse att tolka Guds vilja och är ofelbar också i sitt eget liv. Hittills har det funnits tolv imamer i denna mening, och många väntar på ”den siste imamen” som ska göra slut på all ondska.

Intifada | palestinskt uppror vars metoder kan vara strejker och bojkotter, likaväl som stenkastning och det senaste årtiondets självmordsbombningar. Ordet kommer av verbet ”att skaka av sig”. Den  första intifadan började 1987 och ebbade ut i början av 1990-talet; den andra (al-Intifada al-Aqsa) började 2000 och har inget definitivt slutdatum; enligt somliga har den ännu inte upphört. I medier spekulerades det ibland likafullt i om en tredje intifada är på väg.

Inshallah | ungefär ”om Gud vill” på arabiska. Uttrycket används – flitigt – av både muslimer och kristna. I Koranen (18:23f.) uppmanas den troende att inte uttala sig om sina göromål i framtiden utan att lägga till ”om Gud så vill”.

Islamism | islam översatt till politisk ideologi; begreppet används som synonym till islamisk fundamentalism och syftar oftast på sådant som konservativ moraluppfattning, bokstavlig skrifttolkning och en ambition att fullt ut förverkliga de religiösa idealen i det omgivande samhället.

Ivrit | hebreiska, bibelspråket och synagogans och den judiska bönens språk. Började överges som vardagsspråk redan före Jesu tid och dog så småningom helt ut, för att återuppväckas och -uppfinnas under 1800-talets slut och 1900-talets början. Ivrit talas idag av 4–5 miljoner människor.

J

Jalla! Jalla! | ett imperativ i flera semitiska språk som betyder skynda. Uttrycket är också titeln på en uppmärksammad svensk film från 2000 av Josef Fares.

Jaffa | är en gammal stad med en av de äldsta hamnarna i världen, känd för apelsinerna som skeppades därifrån och för att vara kajen där pilgrimerna anlöpte på resan till Jerusalem. Jaffa erövrades av Israel 1948 och ingår numera i dubbelstaden Tel Aviv–Jaffa. Dess betydelse som exporthamn har övertagits av Ashdod och Haifa.

Jerusalembibeln | kallas en katolsk översättning av Bibeln till franska som utarbetades av École Biblique i Jerusalem och utgavs 1956. För tio år sedan kom en engelsk version. Jerusalembibeln är känd för sina rikliga noter till bibeltexten.

Jihad | betyder på arabiska strävan eller ansträngning i allmänhet. Inom islam används al-jihad om den ”andliga kampen”, strävan efter att lyda Gud”, men också om ”den världsliga kampen”, alltså krig. Enligt islamisk lag (sharia) är krig legitimt endast som försvar. I nutid är al-jihad också ett namn på flera militanta islamistiska grupper, verksamma ibland annat Egypten, Palestina och Libanon. De har gjort väpnat krig mot oislamiska ordningar och ledare till en ”plikt”.

Jordanien | kallas också det hashemitiska kungariket. Vid tillkomsten efter andra världskriget hette landet under några år Transjordanien. Genom kriget mot Israel 1967 förlorade Jordanien sina områden väster om floden Jordan – Västbanken och Östra Jerusalem. Landets huvudstad heter Amman. Nuvarande kungen heter Abdullah II.

Judar | (på hebreiska yehudi´m), ett folk med ursprung i Främre Orienten som i Bibeln också kallas för israeliter och hebréer. Benämningen ”judar” avsåg ursprungligen de som bodde i kungariket Juda. Traditionellt definieras en jude som den som är född av en judisk mor eller den som konverterat till judendomen. En livlig debatt pågår om religionens roll för den judiska identiteten. Hur förenar man det faktum att jude har en etnisk definition med anspråket på att judendom är det judiska folkets religion.

K

Kabbala | Judisk mystik som utvecklades på medeltiden, med koncentration på talmystik. Kabbalismen kom att associeras med svårgripbarhet och hemlighetsfullhet, vilket framgår av det engelska ordet cabal som betyder intrig eller ränksmideri. Dagens mest kända utövare av kabbala är sannolikt artisten Madonna. Safed i norra Israel är känd som ”City of Kabbalah”, kabbalans stad.

Kassamraketer | Benämning på Hamas jämförelsevis primitiva raketartilleri,

uppkallade efter partiets väpnade gren – Kassambrigaderna. De är i sin tur är uppkallade efter Sheikh Izz ad-Din al-Qassam, som var en framträdande militant antisionistisk och antibrittisk ledare under den brittiska mandatperioden.

Kebab | En kebab är något annat i Jerusalem än i Sverige. Motsvarigheten till kebab är shawerma, som också har motsvarande populär ställning som snabbmat.

Kibbutz | Kibbutz betyder ”gemenskap” på hebreiska, och används om israeliska jordbruk som bygger just på gemenskapstänkande: gemensamt ägande, kollektivt arbete och demokratiskt styre. Den första kibbutzen var Degania Alef, som grundades för 100 år sedan. Liksom många andra kibbutzer har den på senare tid anpassats till marknadsekonomiska förhållanden.

Kishle | Kishle är den gamla polisstationen i Jerusalem, belägen inte långt från Jaffaporten och Swedish Christian Study Centre, och ännu i bruk.

Knesset | Israels lagstiftande församling består av en kammare med 120 ledamöter med säte i västra Jerusalem. Spärren för mandat i Knesset var fram till 1992 1 procent, vilket ledde till att en mängd små partier kvalificerade sig. I dag är den 1,5 procent. Dagens lagstiftande församling är den artonde i ordningen. 12 partier finns representerade, det största av dem Kadima och det minsta det arabiska partiet Balad.

Knise | Arabiskt ord för kyrka, av samma semitiska ordstam som ”knesset” (ovan) och ”bet knesset” (hebr. synagoga). Den mest kända kyrkan i Jerusalem är Kniset al-Qiyama, Uppståndelsekyrkan, även kallad Gravkyrkan.

L

Labneh | Det arabiska namnet på den omtyckta mjukost som görs på komjölk. Ju längre man filtrerar yoghurten desto tjockare blir osten.

Lagen om återvändande | [hebr. ok hashvut] Lagen antogs 1950 och ger varje jude rätt att invandra och omedelbart få ett israeliskt medborgarskap. Lagen öppnade för en omfattande invandring av lågutbildade och fattiga orientaliska judar på 1950-talet, vilket då skapade ett motsatsförhållande

till ashkenaserna – pionjärerna i staten Israel.

Lailel al-Miraj | Firas till minne av Muhammeds nattliga färd från Mecka till Jerusalem och åter, samt hans himmelsfärd från ”tempelberget” upp till de sju himlarna. Dagen firas inom islam med moskébesök, bön och koranläsning.

Latinska kyrkan | Ett historiskt namn på den västliga kyrkan med latin som

grundläggande gudstjänstspråk. Uttrycket används fortfarande i det heliga landet om den romersk-katolska kyrkan.

Lejonporten | Den enda port på östra sidan av Gamla stan i Jerusalem som är öppen. Namnet kommer av de fyra stenlejonen som finns vid portvalvet. Kristna pilgrimer kallar denna ingång för Stefanosporten, efter den Stefanos som enligt Apg 7 stenades strax intill.

Lifta | En palestinsk by vid västra infarten till Jerusalem, som sedan 1948 ligger i ruiner. Några hus är fortfarande kvar och kan beses.

Likud | Ett högerparti i Israel som profilerat sig genom en hård säkerhetspolitik och fri marknadsekonomi. Partiet leds för närvarande av premiärminister Benjamin Netanyahu.

Lubavitch-rörelsen | Lubavitch-rörelsen härstammar från de judiska chassiderna och uppstod på 1700-talet i staden Lubawicz i Polen. Anhängarna kallades därför för Lubavitch-chassider. I dag finns mer än

200 000 anhängare och huvudcentrum ligger i New York. Rörelsen avviker från traditionell judendom genom att bedriva mission, till exempel bland ryska judar i Israel.

M

Ma’ale Adummim | Bosättning utanför Jerusalem med 37.000 invånare (2010).

Bosättningen startades efter sexdagarskriget 1967 och fick status som kommun

1979. Namnet anknyter till Josuas bok, där det talas om Adummimbranten” (15:7).

Kommunens målsättning är att expandera ytterligare, till 45 000 invånare om några år. I dagens Ma’ale Adummim ligger Martyriusklostret från bysantinsk tid.

Machsom Watch | Israelisk organisation bestående av kvinnor som på frivillig basis observerar vad som pågår vid checkpoints och vägspärrar. Hebreiskans machsom betyder just checkpoint, och är också det gängse begreppet på arabiska. Machsom Watch grundades 2001.

Maqlube | (”Upp och ner”), en omtyckt arabisk maträtt som består av ris, grönsaker (bl a blomkål) och kyckling. Serveras med yoghurt.

Mar | Arameiskt ord för helgon som används för vissa kyrkor och kloster i det heliga landet, exempelvis Mar Saba-klostret i öknen, Mar Elias utanför Jerusalem och kyrkan Mar Nicola i Beit Jala. Sistnämnda helgon är i omvärlden mer känt som Sankt Nikolaus eller Santa Claus.

Menora | Sjuarmad ljusstake som fanns i Jerusalems tempel, och år 70 fördes till

Rom som krigsbyte. Används idag som emblem för staten Israel.

Mossad | ”Institutet för underrättelser och särskilda operationer”, Israels underrättelsetjänst, grundad 1949 av David Ben-Gurion. Utöver informationsinhämtning, förebyggande av terrorhandlingar och ”särskilda operationer” i utlandet arbetar Mossad också med att hämta judar till Israel från länder där officiella aliyahkontor inte har tillåtelse att verka (aliyah = teknisk term för invandring till Israel).

Mukhtar | ”Utvald” på arabiska. Används om företrädare för släkt, by, kyrka eller annan gemenskap gentemot myndigheter. Positionen var mer aktuell tidigare, men förekommer fortfarande – nu mest som ett hedersuppdrag.

N

Nabi | ”Profet” på arabiska. Nabi Musa i Juda öken är en plats, där profeten Mose hedras av muslimer. Nabi Daoud-kvarteret kallades tidigare området på Sionsberget utanför Jerusalems stadsmur, där den så kallade Davids grav ligger, och Nabi Rubin var en betydande festival till minne av Jakobs

och Leas son Ruben.

Nablus | Stad på norra Västbanken, den största palestinska staden efter Jerusalem och Hebron. Staden grundades på 70-talet av kejsaren Vespasianus, känd som överbefälhavare i det judiska kriget; dess ursprungliga namn var Flavia Neapolis (”Flavius nya stad”). I Nablus ligger Jakobs källa, och samaritanernas heliga berg Gerizim ligger i närheten. Nablus är känt för knafe, en sötsak som innehåller ost.

Nationella demokratiska rådet | at-Tajamu’ ad-Dimuqrati al-Watani på arabiska, förkortas Balad på hebreiska. Politiskt parti med tre ledamöter i det israeliska parlamentet (Knesset) som verkar för jämlikhet mellan landets medborgare och en sekulär ordning. Förespråkar också israeliskt tillbakadragande från de områden som ockuperades 1967.

Negev | Ökenområde i södra Israel, som med sina 12.800 kvadratkilometer utgör tre femtedelar av landets totala yta. I Negev ligger bland annat staden Be’er Sheva, som omnämns i Första Moseboken. Den har idag närmare 200.000 invånare. Israels förste premiärminister David Ben-Gurion trodde starkt på Negevöknens potential, och flyttade efter att han hade ändat sin

politiska gärning till kibbutzen SdeBoker i öknen. Idag finns Ben Gurion-universitetet på ett antal platser i Negevöknen.

Neve Shalom | By i Israel som grundades 1972 för att förverkliga fredens och samexistensens ideal. Judar och palestinier bor sida vid sida, barnen går i samma skola och såväl arabiska som judiska högtider firas.

Nidal | Arabiskt mansnamn, som betyder ”kamp”. Sabri al-Banna, ledare för den militanta organisationen Fatahs revolutionära råd, blev mer känd under sitt nom de guerre Abu Nidal – kampens fader.

O

Obadja | Obadja är den kortaste boken i Gamla testamentet, består av ett enda kapitel. Innehåller både domsord och löften till Israel. Dateras till 500-talet f. Kr.

OCHA | FN:s kontor för samordning av humanitära frågor. Arbetar på flera platser i världen, däribland i Jerusalem och på de ockuperade palestinska områdena (se oPt). Samlar bland annat in information om checkpointer och vägspärrar, och tillhandahåller kartor och statistik. Hemsida (extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

Olivberget | Olivberget är också känt som Oljeberget, berg öster om Jerusalem. Spelar inte bara en framträdande roll i evangelierna, i synnerhet passionshistorien, utan också i muslimska och judiska föreställningar om den yttersta tiden.

Oliver | Oliver är vanligt förekommande på de palestinska områdena eftersom olivträd klarar torka bättre än andra träd. Olivträd kan bli väldigt gamla (i Getsemane finns det träd som sägs härröra från Jesu tid) och har kommit att användas som en politisk symbol för uthållighet.

Omar ibn al-Khattab (d. 644) | Islams andre kalif, d.v.s. efterträdare till eller ställföreträdare för profeten Muhammed. Omar ledde islams expansion in i bysantinskt styrda områden som Syrien och Palestina, där Jerusalem intogs. Bildas studiecenter i Jerusalem ligger vid Omar ibn al-Khattabtorget innanför Jaffaporten.

oPt | ”Occupied Palestinian territories”, gängse förkortning för de områden som ockuperades av Israel efter sexdagarskriget 1967, nämligen Västbanken och Gaza.

Osloavtalet | avtalet som avslutade en process (Osloprocessen) som inleddes i Madrid 1991 och undertecknades i Washington 13 september 1993. Innebar bland annat bildandet av den palestinska myndigheten, en på vissa sätt statsliknande konstruktion och att Israel erkände PLO som det palestinska folkets representant.

P

Palestina | Det grekiska ordet Palaistine har i historien betecknat olika geografiska områden i Mellanöstern. Namnet härrör från Filistéen, vilket var kustområdet mellan Gaza och Karmel under århundradena efter 1200 f.Kr. Under den grekiska epoken betecknade Palestina snarast hela det levantinska området söder om Fenicien och Syrien. Efter 135 e.Kr. ändrades namnet på den romerska provinsen Judeen till Syria Palaestina. I det bysantinska riket behölls namnet Palestina, som under medeltiden kom att bli liktydigt med ”det heliga landet”. År 1917 övergick Palestina från ett fyrahundraårigt turkiskt styre till ett brittiskt mandat. PLO utropade 1988 Palestina som en stat vid sidan av Israel. Erkännandet av denna stat diskuteras alltjämt.

Palestinska diasporan | År 1948 lämnade eller fördrevs 700 000 palestinier från sina hem i det som då var den nybildade judiska staten. Nästa flyktingvåg inträffade 1967 då Israel ockuperade Gaza och Västbanken. De senaste årtiondena har många lämnat dessa områden av ekonomiska skäl eller på grund av krig och förföljelse. Största exilsamfundet finns i Jordanien, där det är möjligt för palestinska flyktingar att bli medborgare.

Pesah | (hebreiska för att ”att gå förbi”), en judisk benämning på påsk, en av tre gamla vallfartsfester som firas till åminnelse av Israels uttåg ur Egypten (Andra Moseboken 12). Till festen hör en särskild måltid (seder), som man äter enligt de instruktioner som finns i en pedagogisk utläggning av bibelberättelsen (haggada).

PLO | Palestine Liberation Organization, grundad 1964 för att med väpnad kamp upprätta en palestinsk stat. PLO fungerade som en paraplyorganisation för en rad olika grupper, däribland al-Fatah, som hade grundats på 1950-talet av bland andra Yasir Arafat – senare ledare för PLO. År 1974 förklarade Arabförbundet PLO vara det palestinska folkets enda företrädare, en ställning som på senare tid utmanats av Hamas.

Purim | En glad judisk vårhögtid till minne av drottning Esters insats för de persiska judarnas räddning undan förintelse (Ester 9:21). Till purim hör även särskild mat, rikligt med alkoholförtäring och karnevalsaktiga kläder.

Q

Qahf | En av bokstäverna i det arabiska alfabetet, vars specifika gutturala karaktär ofta vållar vissa svårigheter vid överföring till den västerländska stavnings- och uttalsrepertoaren. Libyens nu störtade ledare Muammar al-Qaddafi kom att få sitt efternamn stavat både Khaddafi och Kaddafi, men q ska inte förväxlas, som ofta sker, med k: på arabiska heter hjärta qalb, men kalb är något helt annat – nämligen hund. I somliga dialekter uttalas q inte alls. Av al-Quds (se nedan) blir därmed al-’uds.

Qahwe | Universell sällskapsdryck och i många språk förekommande låneord från arabiskan. (Bland sådana låneord i svenskan återfinns även algebra, alkohol och alkov.) Dricks i palestinska sammanhang, liksom i arabvärlden som helhet, starkt och ofta sött i små koppar. Tillagas genom att finmalet kaffe kokas upp snabbt i en särskild sorts kaffekastrull. Också känt som turkiskt, grekiskt och armeniskt kaffe.

Qalandia | Plats mellan Jerusalem och Ramallah där det sedan drygt sextio år har funnits ett flyktingläger. I Qalandia fanns tidigare också en flygplats, som byggdes under den brittiska mandatperioden och öppnades 1936. I dagligt tal avses med Qalandia generellt checkpointen för passerande av gränsen mellan Jerusalem och Västbanken, en av de största i sitt slag.

Qibla | Böneriktning inom islam. Under islams tidigare år bad man i riktning mot Jerusalem, men riktningen ändrades senare till Mecka. I Medina finns en moské som markerar denna historiska kursändring, Masjid al-Qiblaten (”de två böneriktningarnas moské”).

al-Quds | ”Den heliga”, det arabiska namnet på staden Jerusalem. Också namnet på stadens palestinska universitet och dess ledande arabiskspråkiga dagstidning.

Qurinius | Fullständigt namn Publius Sulpicius Qurinius, d. 21 e. Kr. Romersk politiker, mest känd idag för att i sin egenskap av ståthållare i Syrien ha genomfört den av kejsaren Augustus påbjudna skattskrivningen av ”hela världen” som omtalas i Lukasevangeliets andra kapitel.

R

Rabb | Arabiska för ”herre”. Ordet kommerfrån samma semitiska rot som rabbi och rabbin (se nedan), och kan användas både om Gud och om världsliga herrar. Ett vanligt förekommande uttryck är ya rabb, bokstavligen ”o Herre”, som används närmast som en interjektion.

Rabbi | Hebreiska för ”min mästare” (av rab, stor), ligger till grund för titeln rabbin som idag används om judiska församlingsanställda experter på Moselagen och förkunnare. Jesus, som själv kallades rabbi (Matt 26:25, 49), uppmanade lärjungarna att inte låta sig tilltalas på detta sätt, ”ty en är er läromästare och ni är alla bröder” (Matt 23:8). Ledare inom den chassidiska fromhetsriktningen kallas rebbe, ett jiddischord som kommer från hebreiskans rabbi.

Rakels grav | Plats nära Betlehem där patriarken Jakobs andra hustru ska ligga begravd. Den under 2000-talet byggda muren som skiljer Betlehem och Jerusalem åt gör en inbuktning på denna plats, så att Rakels grav – en viktig judisk helig plats – har hamnat på Jerusalemsidan av muren. Rakel vördas emellertid också av muslimer, och på platsen för hennes grav fanns tidigare en moské, Bilal bin Rabah-moskén. Berättelsen om Rakels död och begravning finns i Första Moseboken 35:19-20.

Ramadan | Månad nummer nio i det islamiska året, mest känd som den månad då man från soluppgång till solnedgång iakttar fastan . Månaden avslutas med id al-fitr, fastebrytandets högtid. Eftersom det islamiska året är ett månår kan ramadan infalla såväl på sommaren som under vintern.

Ramban | Förkortning av Rabbi Moses ben Nachman, också känd som Nachmanides, född omkring 1194, död 1270. Nachman var en av de främsta lärarna vid det centrum för kabbalism (judisk mystik) som uppstod i Girona i Katalonien vid slutet av 1200-talet. I hög ålder blev Nachman ställd inför rätta för blasfemi, och tvingades utvandra till det heliga landet, där han emellertid gjorde ett betydande arbete för att stärka den judiska befolkningen. Nachman begravdes i Haifa. Den synagoga han grundade i Jerusalem finns ännu kvar, och är den äldsta ännu aktiva synagogan i staden. Den ligger i det judiska kvarteret i Gamla stan.

S

Sabbat | På hebreiska shabbat, den arbetsfria sjunde dagen i veckan. Sabbaten börjar vid solnedgången på fredagen och slutar vid solnedgången dagen därpå, och påminner både om Skaparens vila på den sjunde dagen och om befrielsen från slaveriet i Egypten. För sabbaten gäller särskilda regler, bland annat mot hantering av pengar och handlingar som uppfattas som arbetsliknande.

Seder | Hebreiska för ordning, tillika namnet på den ceremoniella judiska påskmåltiden där maten symboliserar olika aspekter av påskberättelsen. Hebreiskans OK, beseder, betyder bokstavligen ”i ordning”.

Semitiska språk | Språkgrupp ifrån Mellanöstern eller möjligen Afrika. Namnet kommer ifrån Noas son Sem, vars ättlingar benämns semiter. Som semitiska folk räknas både judar och araber. Det största semitiska språket är arabiska, men också amhariska, tigrinska och hebreiska är betydande språk i denna familj. Bland de semitiska

språken finns också döda språk som akkadiska (ifrån Mesopotamien). De semitiska språken har ett antal gemensamma drag, bland annat ordens uppbyggnad på rötter bestående av tre konsonanter.

Shakshuka | Populär israelisk maträtt av nordafrikanskt ursprung, bestående av pocherade ägg i tomatsås. I Jerusalem finns synnerligen god shakshuka bland annat på bokcaféet Tmol Shilshom; i Tel Aviv finns en hel restaurang tillägnad denna rätt: Dr Shakshuka. Själva namnet på maträtten betyder ”uppblandad ” på hebreiska.

Shukran | Arabiska för ”tack”, kan förstärkas med iktir eller jazilan. Tacket kan besvaras med afwan (varsågod) eller, mer avancerat, la shukran ala wajib, ”inget tack för det som är en plikt”.

Sunna | Arabiska för ”sed”, används inom islam om de regler som kan härledas ur profeten Muhammeds agerande i olika situationer och därmed är normerande. Till grund för sunna ligger de så kallade haditherna, samlingarna av traditioner om Muhammed. Uttrycket sunnimuslimer kommer från självdefinitionen ”den normerande sedens och gemenskapens folk”, ahl as-sunna wa l-jamaa.