Varför har du skrivit en bok om deltagarkultur?

- Initiativet var inte mitt, utan kom från Bildas kulturarbetsgrupp och samordnare Mats Bjerde. Bilda har börjat använda begreppet deltagarkultur för att beskriva inriktningen för kulturarbetet, men ville ha en fördjupad diskussion kring vad det kan betyda. Jag fick uppdraget att göra en bok som kunde få igång ett samtal kring det.

Hur tänkte du kring uppdraget?

- Jag tänkte att studieförbunden är kulturpolitiska aktörer, men ofta ganska omedvetna sådana. Men man måste bestämma sig för vad man vill med sitt kulturarbete.

- Kulturlandskapet är mer svåröverblickbart än någonsin. Många intressen strider om resurserna, men också om verklighetsbeskrivningen. Först genom att formulera en egen politik kan studieförbundet verkligen bidra till att fler människor blir deltagare och inte bara åskådare.

Vad krävs för att vi ska bli deltagare i vår egen kultur?

- Det är inget som sker automatiskt. Det är ett arbete, en kamp och på samma gång en lek, eftersom det inte är något som kan påtvingas utifrån. Konsten är ett ord som jag vill reclaima. När konsten verkligen är konst är den ett ändamålsfritt rum där vi kan öva oss i deltagandets konst.

Vad har varit svårt/mindre svårt?

- Det tog faktiskt lång tid att inse att deltagarkultur, i alla fall för studieförbunden, först och främst är en politisk fråga och inte en estetisk eller pedagogisk. Deltagarkultur handlar varken om en särskild sorts kulturella uttryck eller att den måste iscensättas på ett särskilt sätt med hjälp av någon bestämd metod.

- Jag var lite bländad ett tag av att den digitala tekniken erbjuder både nya former av och nya möjligheter till deltagarkultur, men insåg sen att det är sekundärt. Därmed inte sagt att ett deltagarperspektiv inte kan få estetisk och pedagogisk betydelse, det är jag övertygad om.

Varför ska man läsa boken?

- För att det här är viktigt! Det handlar om vilka krafter som ska forma vårt samhälle. Eller om man vill skala ner det lite, om folkbildningen och betydelsen av folkbildningens kulturarbete.

Vad vill du få igång för samtal?

- Ja, gärna ett samtal som är på riktigt, det vill säga ett samtal som betyder något. Folkbildningens problem är att den är älskad av alla. Men det finns ju så många strider som måste tas. När det gäller fördelningen av resurser och vem som ska definiera vad som är kultur och konst. Det kan gärna börja med frågan: Vilken kultur och konst gör dig delaktig? I vilka sammanhang upplever du dig medskapande? Var leker du?

Här kan du läsa mer om, och beställa, boken.

Text: Birgitta Haglund