Genus är:
dels en grammatisk term – femininum, maskulinum reale(genus), neutrum

dels en social term som kan definieras så här: ”De socialt konstruerade rollerna och relationerna med och mellan kvinnor och män, mellan kvinnor och kvinnor och mellan män och män. Genus är en inlärd identitet, den förändras över tid och varierar inom och mellan kulturer.”

Exempel: i krigstid förändras och förstärks de olika könens inlärda roller.

Att förstå ojämställdhet
Genus är ett nyckelbegrepp för att förstå hur ojämställdhet och jämställdhet uppstår. Genus kommer från det engelska ordet gender och betecknar det sociala och kulturella könet. Det innefattar uppfattningar och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt i samhället.

Genus ger uttryck för de värderingar, attityder och erfarenheter om kvinnor och män som finns i samhället. Att beteckna rosa som en flickfärg och blått som en en pojkfärg är ett exempel på hur vi skapar genus. Genus är inte statiskt utan förändras ständigt och ser olika ut i olika kulturer, tidsepoker och i olika delar av världen.

Medvetet och omedvetet
Vi skapar genus varje dag, varje minut. Uppdelning i kvinnligt och manligt är en mycket stark kategorisering, som vi alla gör, oftast utan att vara medvetna om det. Vi kan alltså utgå från att genus skapas i förskola och skola. Frågan blir om det resulterar i en ojämställd eller jämställd verksamhet. Eftersom genus hela tiden skapas av barn, elever och pedagoger tillsammans, kan vi självklart skapa genus som leder till jämställdhet.

Det finns flera olika teorier som beskriver hur genus skapas. De kan användas som stöd i den egna analysen av hur genus och könsmönster skapas i den egna verksamheten. En av dem är Hirdmans teori om genuskontraktet som har utformats av Yvonne Hirdman, professor i historia. Hon har i sin forskning beskrivet hur vi skapar olika, osynliga regler (normer, seder, förväntningar) om manligt och kvinnligt i vårt samhället, ett genuskontrakt.

Det kännetecknas av tre grundläggande principer:

1. Kvinnor och män hålls isär
Manligt och kvinnligt är helt skilda saker och oftast också varandras motsatser, så kallade dikotomier. Vi talar om "bråkiga pojkar och tysta flickor", flickleksaker och pojkleksaker, med mera.

2. Det manliga värderas högre än det kvinnliga
Det som räknas som manligt har högre status än det som räknas som kvinnligt. Det värderas till exempel högre för en flicka att kallas "pojkflicka" är för en pojke att kallas "flickaktig". Det män gör tenderar att tillskrivas ett högre värde.

3. Alla är med och skapar genusordningen
Vi alla, både kvinnor och män, är med och skapar denna genusordning, oftast helt omedvetet. Det upplevs som "normalt" för oss att det ska vara så.